Börje Peratt på Work in Progress Stockholms Filmfestival

Lars af Sillén och Börje Peratt utanför Bio Mauritz/Filmhuset inför Work in Progress.

John Bauer & Bergakungen på Work in Progress THURSDAY 15/11 2017.

Det var på En skör tråd som vi fick till presentationen. Nyss hemkommen från Barcelona hade vi dragit på oss ännu en förkylning och jag var helt sänkt. Bad Lars af Sillén att ställa upp som reserv men åkte ändå in till Filmhuset vid gärdet och lyckades tack vare goda förberedelser och en bra powerpointpresentation genomföra pitchen. Piloten togs också väl emot.

… såg jag er presentation under Stockholms filmfestival och blev betagen av den starka verkliga historien. Det finns onekligen mycket material att ta ifrån där, med potential att bli en episk, fantasifull och gripande film.

Det visade sig att flera av dem som jag verkligen önskar som medproducent och distributör satt i salongen. Och de har i efterhand uttalat lovord över projektet. Förhoppningen är att få till en konstellation för produktion innan sommaren 2018.

Börje Peratt

IMDb John Bauer & Bergakungen

Draupnerfilm.com /John Bauer

Annonser

Barnet från havet – pressrelease

PRESSRELEASE av Göran Svedberg

11 november 1999 visades pilotfilmen för speciellt inbjudna på Filmhuset i Stockholm.
Bland gästerna fanns också Åse, dotter till Jan Fridegård, författaren till verket som filmen bygger på.

Projektet Trägudars land har blivit möjligt tack vare att alla, över 140 medverkande, både proffs och amatörer, skådespelare och teknik, specialeffect team, stuntkvinnor och män ställt upp och jobbat gratis och att nästan 50 sponsorer bidragit med allt från teknik och material till boende och mat.
Svenska Filinstitutet bidrog i slutskedet med en skant för redigering.

Producent för projektet som har som må till en långfilm som en dokumentär om Jan Fridegård är Börje Peratt, en veteran bland Sveriges Televisions filmmakare.

Det var nervöst, erkände han efter visningen. Dels vad filmexperternas dom skulle bli, dels vad Åse Fridegård skulle tycka att vi gjort av hennes fars verk.
Börje hade inte behövt oroa sig. Omdömena var mycket positiva efteråt.
– Förmågan att berätta en historia med bilder och ljud, utan dialog var skickligt genomfört. Mycket spännande och dramatiskt.
– Slutet gjorde mig riktigt gripen, medgav Filminstitutets Lasse Svanberg.
-Proffsigt, tidstroget, starkt, trovärdigt, briljant ,var andra omdömen.
Och Åse Fridgård var nöjd.
– Det här skulle pappa tyckt om. Det var precis i hans anda, sa hon.

Pilotfilmen som fått namnet ”Barnet från Havet” skildrar hur huvudpersonen Holme rövas bort av vikingar från sin hemby någonstans ”på andra sida havet” som Jan Fridegård uttryckte det.
Men det är också det enda omnämnandet i boken. Hela avsnittet om bortrövandet är nyskrivet för filmen.
Trilogin Trägudars land, som handlar om Holme och hans kvinna Ausi och deras liv i vikingatidens Norden, skrevs på 40-talet. Liksom Fridegård själv har flera andra efter honom haft långt gångna planer på att filmatisera historien men det har aldrig genomförts. Beräknade höga kostnader har bidragit till att idéerna aldrig har realiserats.

Börje Peratt har inte låtit sig nedslås av alla hinder. I flera års tid har han förberett sig. Via internet och resor i landet har han jagat reda på intresserade och kompetenta medarbetare som gått med på att utan ersättning bidra till att projektet förverkligas.

I somras filmades de första scenerna till ”Barnet från Havet” i Fotevikens vikingamuseum i Skåne. Några veckor senare kompletterades de med en scen från skärgården utanför Norrtälje.
Resultatet blev den 15 minuter långa pilotfilmen. En kuriositet i sammanhanget är att det under de 15 minuterna bara yttras ett enda ord: ”Hjälp!”
– Vi har medvetet slopat alla dialog, säger Börje Peratt. Piloten ska ju hjälpa till att övertyga även internationella finansiärer och då tror vi att det är en fördel om den kan förstås av alla utan besvärliga översättningsarbeten.

För nu är det pengar som männen och kvinnorna bakom ”Trägudars land” jagar.
– Ja nästa steg är att skapa finansiering för både film och TV-serie, säger Börje Peratt. Och efter den här piloten tror jag vi har goda utsikter att lyckas. Tiden är mogen. Energin finns.

Börje avslöjar att man funderar på att fortsätta att bygga på historien med ännu en nyskriven del. Den ska behandla tiden mellan att Holme hittas, det som skildras i pilotfilmen och till det att han är vuxen, det som Fridegårds böcker handlar om.

– Den ska handla om uppväxten och den rivaliserande kampen med hövdingasonen Kättil. Kanske kallar vi den för ”Tors söner”, funderar Börje. Det skulle i alla fall kunna bli en spännande TV-serie för hela familjen.

Det realistiska är att produktionen kommer igång under 2002 om man ska följa gängse mallar och ritualer. Men det kan ta längre tid. Börje är uthållig med sina visioner.

Göran Svedberg

Röster från premiären

Premiärvisningen av ”Barnet från Havet” torsdagen den 11/11 1999 på Filmhuset i Stockholm blev en stor succé.

Medan 100-talet av de medverkande väntade på 2:a visningen bänkade sig 70 inbjudna gäster för att se pilotfilmen för ”Trägudars Land” efter Jan Fridegårds trilogi.

Hedersgästen Åse Fridegård, Jan Fridegårds dotter som hela tiden har fått underhandsinformation om idéerna och förutsättningarna, vad skulle hon nu tycka och säga?

Visningen gick bra och efter applåderna satt alla tysta kvar i bänkarna.

Detta är ju regissörens och redigerarens värsta ögonblick. Men orsaken till tystnaden var den rätta. Man var fängslade och tagna. Och Åse var övertygad om att detta skulle pappa tyckt om, ”Det gick precis i hans anda”. Och hennes man …. tillade

”Det var ett fantastiskt filmspråk som gjorde att man hela tiden följde med. ”Det sades en enda replik: Hjälp! Och det var vad filmen handlade om”.

En grupp i publiken som pratade i mun på varandra bubblade upprymda.

”Man frös, rös och grät omvartannat”.

”Pälsen stog ju rakt upp på oss”.

Filminstitutets Lasse Svanberg var imponerad av ljudet och musiken och ”slutet gjorde en riktigt gripen”.

Många gav uttryck för den effektfulla öppningen och tyckte att det var så häftigt med dessa vikingabåtar i gryningen mot ett öppet hav.

”Det var så välgjort, det flöt så fint, väldigt proffsigt”.

”Det var så genuint tidstroget, de vackra bilderna, scenerierna, ljudet allting”.

”Här var det visserligen våldsinslag men inget man satt och gotta sig i, ändå kändes det så starkt och trovärdigt”.

”Den var helt enkelt briljant. Jag såg även andra visningen och filmen blev bara ännu bättre.”

”Man satt kvar för man vill se mer”.

”Det var så mäktigt och så nära”.

Det sista är ju intressant då filmen var inspelad på vanlig videoteknik och vanligt bildformat. Annars brukar det ju kräva widescreenformat för att uppnå mäktigheten.

Trilogin är stor så också denna pilotfilm. Det är bara att gratulera alla som gjort den.

Till den 2:a visningen var det de medverkandes tur att se sin skapelse.

Många aktörer och teammedlemmar hade rest upp från Skåne och Göteborg. Statisten Adde 7 år hade förmått morföräldrarna att ta honom på tåget eftersom mamma var upptagen i jobb.

”Vilda hästar hade inte kunna hålla honom från att åka upp” som mamma förklarade det.

När ljuset släktes var lokalen i det närmaste full dvs en bra bit över 100. Efteråt spred sig en nästan salighetens stämning. Specialeffektmästaren Hasse Harnesk viskade.

–”Den blev mycket bättre än man hade trott”. ”Får man inte den här finansierad så vet inte filmfinansiärer vad de sysslar med” . ”Det kommer att bli publikrusning!”.

De kritiska rösterna kom från de egna leden. Stridsscenskoreografen Linus Nilsson gillade inte riktigt att det var så mycket närbilder i huvudstriden. – ”För mycket Bravehart” sade han något föraktfullt. Å andra sidan vill stuntkoordinatorn Lasse Lundgren ha mera närbilder på svärdsklingor och slag. Skådespelare vill naturligtvis ha mera och stackars statister som bara svischar förbi tyckte väl att dessa sekunder inte var mycket för en hel dags jobb. Ändå var alla glada och nöjda över helheten. För är det något man kan säga så är det att filmen trots att det bara är en pilot är den synnerligen genuin, verklig, dramatisk och spännande.

Börje Peratt