Jan Fridegård – Ordkonstnären

Jan Fridegård – Ordkonstnären & trälarnas poet, dramadokumentär från 2002 som hade TV-premiär fredag den 30 augusti i SVT 2.

En film om en författare som visar att fattigdom inte är hinder för storslagna verk.

Så här inleds filmen

”Jan Fridegård (1897-1968), föddes som statarbarn i Enköpingsnäs vid norra Mälaren och växte upp på godset Katrinedal i Övergran. Då i början av 1900-talet var en statare näst intill slav. Men bonddrängen bestämde sig tidigt för att mot alla odds bli författare”..

Intro till dokumentären – Jan Fridegård Ordkonstnären

Fridegård blev en av svensk litteraturs stora. Hans ämnen är dagsaktuella och hans stil målande.
Lars Forssell anser proletärförfattaren vara ”vår största stilist och artist”.

Sommaren 1964, ännu ej fyllda 15,  läste jag som ungt springbud vikingaeposet ”Trägudars Land” uppkrupen i lagret på livsmedelsbutiken. Jag såg framför mig historien om Holme filmatiserad. Några år senare ringde jag upp författaren som vänligt talade om att ”man måste nog ha erfarenhet för att kunna filma ”Trägudars Land”.

Ytterligare några år senare dog Fridegård 1968. Jag följde sedan hur historien vandrade från den ena regissören till den andra tills jag fick chansen att köpa rättigheterna. En livslång dröm om att göra långfilm på historien har tagit ett steg framåt genom att förverkliga dramadokumentären om favoritförfattaren. Projektet har förverkligats tack vare en sagolik tur med det mesta.

Filmen finns idag på AV-centraler och bibliotek

Våren 2002  körde en plöjande bonde på en runsten tillägnad Holme, inte långt från skogskojan i Vallentuna där Fridegård 60 år tidigare frammanade vikingatiden och skrev historien om trälsmeden Holme. Eftersom spiritualisten Fridegård påstod att han fick historien till sig från 1000 år gamla andeträlar blir det en intressant synkronicitet.

FILMENS TILLKOMST
Projektet har förverkligats tack vare en nästan sagolik tur med folk, väder och tidstrogna detaljer.
Med begränsat filmstöd från Svenska Filminstitutet men ett stort antal sponsorer har dramadokumentären blivit till också med hjälp av ett par hundra frivilliga aktörer och allas ideella medverkan. Vikingaföreningar, arkeologer och hembygdsföreningar i Skåne, Småland, Göteborg, Nynäshamn, Uppland, Södermanland och entusiaster från Stockholm, Roslagen och från Danmark och Finland har ställt upp med statister, miljöer och kostym på ett makalöst sätt. Ebbe Schön som arbetat med och doktorerat på Fridegård, är ciceron och bjuder på en fascinerande och insiktsfull kunskap om författaren.

Skådespelaren Per Morberg gör Fridegårds alter ego, märkligt lik både till utseende och agerande enligt folk som träffat Fridegård. Fridegårds syster den undersköna Estrid görs av Sara Persson (Stockholm)

En porträttlik ung Fridegård görs av Martin Wiik (Enebyberg). Fridegårds lillasyster som barn spelas av Lovisa Widerberg (Norrtälje) .

En annan scen krävde en mycket speciell gammal resegrammofon. Efter några månaders letande via museer och antikvitetsaffärer tänkte jag, vem har en sådan om inte vännen Peer Franzén. Telefonsamtalet löd ganska ordagrant:

–”Hej Peer, du har naturligtvis en resegrammofon från 30-talet i garderoben.” – ”Javisst. I mitt torp”.

En stämningsfull scen kunde sedan spelas in vid Peers torp i Tullgarn där Torbjörn Palm gestaltar Fridegårds barndomsvän Algot. Andra scener krävde sekelskiftesuniformer. Här har Polishistoriska ställt upp med både folk och kostym och Kungliga Livgardet och den uniformssamlande officeren Peter Rosén möjliggjorde dramatiseringar i tidsenliga kläder och miljö.

Teamet behövde en dimmig morgon och beställde det till en lördag. Självklart blev det en fantastisk
dimma hela förmiddagen.

Vikingascener har spelats in vid Järnåldershuset i Körrunda (Nynäshamn/Ösmo) dit Jan Mellring ordnade ”vikinga-russ” (små hästar) och där skeppet han byggt med Rickard Zetterqvists låg på plats. Maken till uppställning får man leta efter.

Folk från hela Storstockholm dök upp i vikingakläder för att skapa en underbar medeltida stämning. Här togs också scenerna med det undflyende trälparet Holme (Sven-Inge Olsson) och Ausi (Sara Persson).

I dokumentären finns även häftiga scener där vikingar attackerar en by från havet. De är tagna från piloten till långfilmen (Barnet från Havet, 1999) som spelades in i Foteviken (Skåne) och i Roslagen, där också vikingagården för långfilmerna är planerad att byggas och där Vikingabåten Tälja med hemmahamn i Norrtälje har en ”huvudroll”.

Lennart Widerbergs (Norrtälje) insats är betydelsefull och hans barn medverkar på ett förtjänstfullt sätt även i gestaltandet av en sekelskiftesby som filmades i Rönninge by (Täby).

Bondeparet Jörgen och Elsie Andersson (Rönninge by) öppnade här för nya lösningar. Då jag egentligen bara bad Elsie att mjölka en ko för hand såg jag hur man skulle kunna filma en scen där Fridegård som ung flyttade till en ny gård. Jörgen hörde denna vision och förevisade sin vagnsamling.

– ”Välj själv.”

Med ytterligare hjälp av stipendiebelönade kostymtillverkare Kerstin Stenholts och Täby Folkdansgille förvandlades Rönninge by till en sekelskiftes by med vagn och häst och invånare i tidstrogen dräkt.

Börje Peratt
Börje Peratt – LinkedIn
Börje Peratt – SFI Filmdatabas
Börje Peratt – IMDb
Börje Peratt – Mediedatabas

Annonser

2 reaktioner på ”Jan Fridegård – Ordkonstnären

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s